Kultur och fritid

Ett levande kultur- och fritidsliv är en viktig del av stadens attraktionskraft. Stadens kulturpolitik ska skapa goda förutsättningar för såväl kulturliv som utövare. Stödet till idrotts- och föreningslivet är viktigt för att stödja ett liv i rörelse och ett aktivt föreningsliv.

Översyn av kulturstöd

Det är ett bekymmer att allt mer av kulturnämndens budget går åt till att täcka fasta och ålagda kostnader såsom hyror och specialdestinerade stöd. Det ger en allt mindre del som kan gå till kulturens utövande.

Förutsättningarna för stöd ska vara transparenta, vilket innebär att de är tydliga och förutsägbara. Lika regler ska gälla för alla. Vi vill genomföra en genomlysning av samtliga kulturstöd för att bättre anpassa dem till rådande situation. Översynen bör ha sin utgångspunkt i att minska administrativa kostnader för att maximera stödet till det kulturella utövandet.

Museer

Museerna står inför stora utmaningar gällande såväl investeringar i form av om-, till- och nybyggnation som utveckling av verksamhet och utställningar. För att upprätthålla och utveckla kvaliteten på våra museer vill vi ge Kulturnämnden i uppdrag att göra en översyn av museernas entréavgifter.

Bibliotek

För att stärka bibliotekens ställning, samla kompetensen samt ta ett helhetsgrepp över bibliotekens lokaliseringar vill vi överföra ansvaret för stadsdelsbiblioteken till kulturnämnden. Det skulle ge möjlighet att eventuellt fortsätta med filialer likt 300 m2 samt skapa möjligheter till förändring och större flexibilitet när staden växer och förändras.

Kultur för barn och unga

Barn och ungdomar ska tidigt komma i kontakt med kultur i förskolan och skolan och inte enbart lära sig att konsumera kultur utan även ges möjlighet att själva skapa. Kulturskolan, Skapande skola samt nätverken KULF och KULIS är några viktiga beståndsdelar i detta arbete och det är viktigt att skillnaderna mellan stadsdelarna minskar. Kulturnämnden ska ges ett samordningsansvar för att informera och underlätta för skolor i det arbetet.

När den centrala grundskolenämnden införs blir det än mer angeläget att se över kulturskolans lokaliseringar, organisatoriska hemvist och utbud. Detta bör snarast utredas.

Förbättrade villkor för kulturens entreprenörer och utövare

Staden ha ett öppet och gynnsamt förhållningssätt gentemot de entreprenörer inom kulturområdet som önskar bidra till stadens spirande kulturliv. Staden ska inte konkurrera med entreprenörer inom kulturområdet men bör bidra till det breda utövandet och med det ge bra förutsättningar även för framtidens spets.

Göteborg har alla möjligheter att bli ett nav för filmindustrin i Sverige. Det kräver dock en öppenhet gentemot filmskapare och en medveten strategi från stadens sida när det gäller filmpolitik och förhållningssätt gentemot filmkonst och filmindustri. Den utvärdering som skett kring stadens samlade insatser inom området bör ligga till grund för framtida utveckling.

Föreningslivet ska vara till för alla

De kommunala föreningsbidragen ska stimulera till folkhälsa, träning, meningsfull fritidsaktivitet, demokratiska förhållningssätt med utgångspunkt i likvärdiga villkor för pojkar och flickor. Ett led i detta arbete är att uppmuntra föreningar att arbeta integrations-, tillgänglighets-, mångfalds- och jämställdhetsfrämjande. Det kommunala stödet ska vara likvärdigt och omfatta också andra hyres-/ägandeförhållanden än kommunala.

En modell ska utredas och införas där hyressättningen av lokalerna är densamma oavsett vem som önskar hyra in sig och där den som önskar hyra in sig kan ansöka om bidrag för hyreskostnader, alltså en modell som bygger på föreningsbidrag snarare än indirekta subventioner.

I modellen ska en ny lokaluthyrningspolicy ingå, där demokratiska värderingar och principer är vägledande för uthyrningen. Staden ska inte upplåta lokaler till verksamheter, organisationer, eller aktiviteter som uppmuntrar eller bejakar våld, rasism, extremism eller droger.

Staden ska positivt pröva ansökningar om att köpa namnrättigheter till olika arenor och anläggningar.